Jägmästarnas förening – En förening för jägmästare

Skogisdag i Uppsala med skogsstudenter!

Hej Skogsvänner,

Lördagen den 5 november planerar Jägmästarnas förening en heldag i Uppsala tillsammans med jägmästarstudenter och skogliga kandidatstudenter från hela landet.

Dagen börjar med en gemensam bussresa från Uppsala till Ekolsunds slott, där en guidad tur i slottsparkens arboretum ledd av ingen mindre än Börje Drakenberg väntar. Därefter följer en gemensam lunch på Ekolsunds Wärdshus innan återresa till Uppsala. På kvällen följer sedan en klassisk Skogissittning med efterföljande dans på Ultuna campus i Ultuna studentkårs fina kårhus. Syftet med dagen är att främja gemenskapen mellan de skogliga programmen och ge skogsstudenter möjlighet att lära känna studenter från andra studieorter och program. Självklart kommer Jägmästarnas förening berätta om sin verksamhet och dela med sig av skogistradtioner och erfarenheter från yrkeslivet som skogsutbildad.

Det gamla jägmästarprogrammet, som nu mynnat ut i de tre nystartade skogliga kandidatprogrammet, har en lång historia av skoglig kamratskap och fina traditioner. Vi vill självklart värna om och föra dessa vidare till nästa generations skogsstudenter trots att det traditionella jägmästarprogrammet inte finns kvar.

Intresseanmälan för medlemmar i JF sker på följande länk: https://forms.office.com/r/zhWZAagnDd Anmäl dig senast den 5 oktober.

De som har skickat in svar kommer att få en formell inbjudan med information om kostnad och betalning från studenterna som arrangerar träffen. Detta sköts via studenternas system.

Observera att intresseanmälan inte är bindande på något sätt.

Det kommer att vara möjligt att delta på enbart dagen eller enbart kvällen.

Vid frågor och funderingar, vänligen maila clara.hernblom@slu.se.

Vi ser verkligen framemot en heldag i sann skogisanda och hoppas verkligen att ni vill vara med!

Väl mött,

Clara Hernblom, Jägmästarstudent och projektledare för gemensam skogsdag

Det var då det: minnesfragment från ett begynnande yrkesliv

Jan Fryk, styrelseledamot och tidigare mångårig skattmästare i Jägmästarnas Förening (och tidigare VD på Skogforsk såklart) delar här med sig av några minnen från hur det var när han var nyexaminerad jägmästare på 1970-talet. Mycket har förändrats sen dess.

Vi tar gärna emot liknande texter om episoder i jägmästares yrkesliv. Vill du dela med dig? Skicka ett mail till info@jagmastarnasforening.se.

En vanlig vy från 1970-talet. En kvistare-kapare från Kockum i förgrunden. Borta vid kojorna anas en klämbankslunnare. Notera det mycket stora hygget.

Det var då det: minnesfragment från ett begynnande yrkesliv

Vi skriver augusti 1975. Sommaren är inne på sluttampen och kröns med en rejäl värmebölja. Över 30 grader. Jodå, det kunde vara hett även på den tiden. Den lejongula 145:an hade lastats med stereoanläggning, andra ömtåliga prylar, några bössor och lite kläder. Där bak satt 15 månader gamle Tersen på sin filt och höll koll på omgivningarna. Efter följde en fullstor flyttbuss med det övriga minimala bohaget fastsurrat i en vrå längst in. Drevern skulle f ö snart utvecklas till en veritabel jaktmaskin. Rasen var poppis på 70-talet. Men vidsökande, långt före pejlar och mobiler. Lär känna din hembygd, skaffa en drever, hette det.

Kosan var ställd mot Hälsingland och metropolen Friggesund vid Norra Dellensjöns västra strand, för att tillträda en tjänst som assistent vid dåvarande AB Iggesunds Bruks Bjuråkersförvaltning. Detta efter ett knappt års första jobb vid Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, högt upp på Drottninggatan i Stockholm. Och så skulle det bytas boende från en hyrestrea i Täby centrum till en mindre tjänstevilla i en glesbygdsort med kanske 500 invånare. Tala om miljöbyte.

Skogsarbeten, sedermera Skogforsk, rankades nog bland topp tre hos nyutexaminerade jägmästare. Tillsammans med aspiranttjänst vid någon av Domänverkets hundratalet förvaltningar, och assistensdito hos de rätt talrika skogsbolagen. En fin inskolning i yrkeslivet och bra språngbräda ut i näringslivet, sa man. Och det bar syn för sägen. Denna höst rekryterade t ex Iggesund tre ”Skogsarbetare” på ett bräde. Strax dessförinnan hade konsultfirman Jaakko Pöyry norpat fem medarbetare för att bygga upp sin internationella skogsdel. Skogsarbetens VD mumlade om transfersummor.

Nåväl, vid ankomsten till det nya vistet, möter fastighetsansvarig med pampig blomsterkvast och välkomsthälsning från självaste skogsdirektören. Jag inkvarterar mig i första elementhuset längs ”Skogvaktarslingan”, i rad med förvaltningens halvdussin skogvaktare. Rejält med utrymme inne för hund och ungkarl. Och stor tomt där utanför.

Den första arbetsuppgiften nästföljande dag blir att akut delta i släckning av skogsbrand i hettan. Jodå, det brann förr också. Men sällan större arealer. Då fanns ett hyfsat välfungerande brandförsvar. Människor bodde fortfarande kvar i skogsbygderna, med uppmärksamhet på vad som där skedde. Brandflyget var väl utbyggt och småorter var rustade med alerta frivilligbrandkårer.

Tämligen snart visar sig omaket med jycke inomhus dagtid, hemma eller på kontor. Yttrar något under en fikapaus om att bygga hundgård i dungen bakom kåken. Ett par dagar senare ligger nätrullar och stolpvirke, mig ovetandes diskret upplagt vid garaget. Far ansluter nästföljande helg och gården fixas. Efter lite fritidsbyggeri finns där även en vinterbonad hundkoja. Hundfrågan är löst.

Nämner påföljande vår i förbifarten funderingar på att greja ett eget grönsaksland, när man nu bor som man bor. Vid hemkomst efter arbetet några dagar därefter, är överraskande nog en rejäl bit av gräsmattan fräst och redo för iordningställande för odling. Mycket sallad och brokolli blev det den sommaren. Det förra till stor glädje för kaninuppfödaren nästgårds.

Den lokala lilla Pressbyråkiosken fungerade bl a som ombud för Systembolaget. Där beställdes ädlare dryckesvaror, om man nu inte själv iddes köra in till Hudiksvall och handla. Men i huvudsak hölls till godo med Skogsstjärnan. Tio spänn för en femliterdunk av högsta kvalitet och potens. Den billiga råvaran möjliggjorde för egen del ett frejdigt experimenterande med kryddning av allehanda snapsar. Att botanikkursens 600 fanerogamer fortfarande satt i minnet underlättade förstås hobbyn.

Som nyinflyttad ung jägmästare visste strax alla vem man var. Med ständig örnkoll på ens förehavanden. Inför en av de tämligen frekvent förekommande herrmiddagarna i det egna tjället, hade jag lagt en signifikant beställning i sagda kiosk. Typ vin, öl och dryckesvaror som inte kunde framställas med egna medel. Promenerade därefter i sakta mak de ca 300 metrarna till ortens Konsumbutik. Hälsades där med ett glatt ”- Jasså, du ska ha stor fest te helga Fryken, he, he”. 

Helgbesök av glada kamrater var ett stort nöje. Under säsong gärna med jaktliga inslag, annars med exkursioner å bolagets marker. Alltid avslutat med välmodulerad måltidssamvaro, inklusive avsmakning av husets hemkryddade bajtar. Ibland följd av besök vid något av de lokala nöjesetablissemangen Hybopaviljongen, Österbacks loge, eller vanligen det mer närbelägna Bricka Folkets Hus.

Några kilometer bort längs sjön bodde Erik. Minns inte vad ”Ersken” gjorde till vardags, men på helgerna körde han taxi.  Vi etablerade snart en relation, såtillvida att han stadigvarande städslades för transporterna till och från festlokalerna. Mina sällskap var skojfriska och uppsluppna gossar som uppenbarligen muntrade upp den gode kusken. Så pass att det utverkades en fast taxa, tio riksdaler vardera riktningen, oavsett distans. Preferred customers – taxametern avslagen.

Vid fritidssammankomster av nöjeskaraktär ville många bjuda på en hutt ur medhavd flaska. Etiketterna på pavorna varierade, men smaken var densamma. Att tacka nej kunde feltolkas, varför man snart utvecklade en diskret smutteknik för att reducera det faktiska etanolintaget. Som vid en lördagskvällstillställning vintertid i Bricka, med dans till orkester, kaffe och wienerbröd. Icke tillåtet att medföra alkoholhaltiga drycker i lokalen. Sådana förvarades därför i riklig mängd utomhus, företrädesvis i närbelägna snödrivor. Orkestern spelar, dansen träds. Plötsligt ljuder ropet ”Plogbilen!”. Verksamheten tvärstannar och manliga närvarande rusar hals över huvud ut i kylan för att rädda vad som räddas kan.

Årets höjdpunkter vad gällde ”tjo och tjim och inget annat” var förstås spelmansstämmorna i Delsbo och Bjuråker. När sommaren stod i sin fullaste prakt. Den förra samlade flera tusen musikanter och besökare från hela landet, som trängdes i tält och husvagnar på åkrar och i hagar. Kanske så ännu idag. Här försiggick underhållning, buskspel och en hel del annat, dygnet runt. Dit cyklade man hellre än körde bil, av uppenbara skäl.

Möjligen verkade det fagra sommarlandskapet och spelmanskulturen lockande på de många ”grönavågare” som lämnade storstäderna för en tillvaro närmare naturen. ”Rundglasögon” kallades de av lokalbefolkningen. Gärna iklädda tovad luva, islandströja, manchesterbrallor och näbbskor. Några flyttade in i större gårdar för att leva i frigjorda storkollektiv. Andra övertog mindre ställen, efter småbrukare som sålt av p g a orimligt mycket slit och skral lönsamhet. Men hur svårt kunde det vara? Med några får, getter och egna odlingar skulle det hela säkert reda sig. Det gick väl så där. Ofta inte alls. Men ofantliga mängder getost hann i alla fall produceras, så länge vågen varade. Billig och rätt OK till en början, men det gick över. Och den odör av get och kaprinsyra som osade över nejderna var inte alltid så angenäm. Sedan dess har det varit svårt att förlika sig med chèvre, numera vanligt förekommande i butikernas delikatessdiskar.

Detta var det storskaliga, schablonmässiga skogsbrukets tid. Jag lät mig imponeras av slutavverkningsobjekt på hundratals hektar. Där huggare, stamkvistare, kvistare-kapare, lunnare och skotare kunde vistas i veckor. Påminde om veritabla militärmanövrar, med ”depåer” som omfattade baracker, service- och underhållstält, drivmedelstankar och allt annat behövligt. Kilometerlånga virkesvältor. Ståndortsanpassning, biologisk mångfald och klimatnytta var ännu icke uppfunna begrepp. Avverkningarna följdes av intensiva föryngrings- och skogsvårdsinsatser. Så ny skog blev det likafullt.

Från tid till annan förekom problem med stölder, inte minst från avverkningsdepåerna. Det föreföll generellt som att just bolagets tillhörigheter var särskilt attraktiva stöldgods. I den spirande ungskogen på en avlägset belägen, äldre avverkningstrakt stod en kvarlämnad gammal dieseltank och rostade. Skogvaktaren Rune och undertecknad konstaterade att det såg illa ut med skrotet i skogen. Samtidigt skulle det bli dyrt att frakta bort det. Efter lite lateralt tänkande, kläcktes idén att klistra en stor och på långt håll synlig företagslogga på åbäket. Sagt och gjort. Sedan var det bara att avvakta och se om något hände. Ett par veckor senare var tanken försvunnen.

Avverknings- och skogsvårdplanering, driftsuppföljning och taxering var några av de uppgifter som ankom på förvaltarassistenten. Roligt och lärorikt. Mycket bilåkande blev det dessutom. Med komradio som renderade viss status i bekantskapskretsen. Ett särskilt ansvar var bortsättning av entreprenörsuppdrag. Merparten av avverknings- och skogsvårdsresurserna var bolagsägda, men entreprenörer anlitades för verksamhet främst i förvaltningens geografiska periferi. Blev fena på att konstruera avancerade nomogram till stöd för beräkning av ersättningar. Antagligen var man lite väl generös i detta värv, då jag vid juletid erhöll ymniga gåvor från de uppskattande entreprenörerna. Min efterträdare var mer kostnadsmedveten och av tuffare kaliber. Stramade åt prissättningen och sänkte säkert bolagets kostnader med flera ören kubiken. Men fick i stället ett smärre uppror på halsen. Och inga julklappar. Delikat balansgång det där. Han avancerade i alla fall till förvaltare så småningom.

1975 infördes månadslön i skogen. Särskilt de motor-manuella arbetarna fick därmed mindre pressade villkor. Nedsidan blev att produktiviteten sjönk markant i hela skogsbruket. Vid ett tillfälle följde jag skogschefen, skogsvårdsdito och förvaltaren under en dag för att inspektera pågående skogsvårdsverksamhet. På programmet stod bl a besök hos ett fem mannar starkt röjningslag. Väl framme, mitt under förmiddagens arbetspass, befanns samtliga behagligt sovande på omsorgsfullt tillredda bäddar i den mjuka markvegetationen utanför rastkojan. De önskade sig nog någon annanstans när de väcktes, slog upp ögonen och såg det samlade ledningsgarnityret med bistra miner blicka ner på dem.

Bolaget lade sig vinn om fortlöpande kompetensutveckling av såväl tjänstemän som arbetare. Vid den här tiden svepte fenomenet ”sensitetskurser” över landet. Nu skulle  cheferna ta av sig kavajen, lätta på slipsen, sitta i en ring på golvet, hålla handen, lära känna sitt inre och våga ge uttryck för sina djupare känslor. En del företag (dock ej något skogligt, vad jag minns) inrättade t o m ljudisolerade ”primalrum”, som kunde uppsökas vid behov av att vråla ut sin frustration. Även Iggesund provade kurskonceptet. Det blev ingen succé. I vart fall inte bland garvade skogskarlar av den äldre skolan. Efter en timmes session där deltagarna placerats på stolar i ring i ett kalt rum med stängd dörr, utan instruktioner och utan handledare, utbrast en av de seniora skogvaktarna, drypande av kallsvett ”- Hä va värre än te å åka Vasaloppe dä här!”.

Om spelmansstämman var sommarens stora begivenhet, så var älgjaktpremiären höstens.

Som förvaltarassistent jagande man med skogvaktargänget i Tigers, uppåt Naggen till. Jakt med förläggning, måndag t o m torsdag första veckan. Andra kvällen anordnades i jaktstugan traditionsenlig älgmiddag, då filéer från dittills fällda djur inmundigades, ackompanjerat av intag av medhavda egendestillerade dryckesvaror. Det senare möjligen ett moraliskt  dilemma för jaktledarens deltagande son, poliskonstapel i det civila. Matlagning, servering och disk handhades av tillresta skogvaktarfruar. Det var då det.

Under det tidiga 70-talet betraktades på landsbygden jägmästare i viss mån fortfarande som auktoriteter och representanter för överheten. Upplevde dock för egen del inte detta märkbart. Möjligen med undantag av en incident. Satt en sen fredagseftermiddag fridfullt läsande i Hudiksvalls järnvägsstation och inväntade dambesök från huvudstaden. Väntsalen var tom, sånär som på några lätt överförfriskade ynglingar i 20-års åldern. Noterade i ögonvrån att min person tilldrog sig deras intresse. Rest in till stan även de tydligen, oklart varför. En av dem reser sig, kommer på aningen ostadiga ben fram till mig och frågar

 ”- Är du jägmästare?”
”- Ja, hur så?”
”- Då ska du ha en smäll på käften!”

Dess bättre anslöt raskt hans mer sansade kamrater och förmådde avstyra handgemänget.

Efter ett och ett halvt år i den vackra Dellenbygden, kallade huvudkontoret till andra uppgifter. Men det är en annan berättelse.

Jan Fryk
Kurs 69-73/74

Årsmöte 2022

Lördagen den 19 mars är ni välkomna till årets arrangemang i Stockholm!

Årsmöteshandlingar laddas kontinuerligt upp nedan.

Ungefärliga tidpunkter för dagen:

  • 11:30-12.00 Årsmöte på KSLA (Drottninggatan 95B)
  • 12.00-13.00 Öl och macka
  • 13.00-14.00 Miniexkursion: Skogisvästens historia
  • 15.00 Saturday Night Fever på Chinateatern (2 timmar och 25 min inkl. paus)
  • 19.00 Fördrink i Läkarsällskapets lokaler (Klara Östra Kyrkogata 10)
  • 19.30 Kamratmiddag med skogisvästen på!

Till årets miniexkursion får vi höra om Skogisvästens historia – det är Olle Tranberg (och Patrik Ulvdal) som har gjort ett fantastisk arbete med att samla in berättelser och bilder för att bevara denna kulturskatt.

Efter avslutat årsmöte beger vi oss till Chinateatern och njuter av ”Saturday Night Fever”, med David Lindgren, Andreas Lundstedt, Samuel Fröler, Kajsa Ernst och Kristina Lindgren.

Anmälan sker på vår webshop: https://www.yourvismawebsite.com/jagmastarnas-forening

För anmälan till årsmötet 2022 testar vi att använda en webbshop som automatiskt löser en del administrativa bördor. Klicka i de delar du, och eventuell medföljande avser delta på. Vid medföljande behöver två artiklar läggas till. OBS: Ange eventuella kostpreferenser  och namn på medföljande under ”Lägg till mer information”/”Övrig information” i kassan under fliken ”Adress”. Glöm inte att du måste lägga till artikeln Årsmöte separat. Det kostar dock inget.  Föreningen har köpt 42 biljetter till Musikalen Saturday Night Fever. Först till kvarn gäller. Du ser aktuell ”lagerstatus” under informationen om artikeln.

Du kan välja mellan tre olika typer av fakturor:

  • Via vanlig e-post till angiven e-postadress.
  • Via Kivra (kräver att Kivra är aktivererat för personnumret).
  • Via vanligt brev.

Kan inte fakturan skickas via Kivra eller e-post kommer den skickas via brev. Då tillkommer en liten avgift som täcker portokostnaden. Betala fakturan så fort som möjligt, men senast efter 10 dagar netto.

Sista dag för anmälan är 7 mars.

Medlemsinformation: inbjudningar skickas enbart per e-post.  Hör av er till oss med Din e-postadress så Du inte missar några framtida utskick!

All medlemsinformation inklusive årsmöteshandlingar, hittar Du på https://jagmastarnasforening.se

Varmt välkomna önskar vi i styrelsen!

Årsmöteshandlingar

Webinarium: Hyggesfritt skogsbruk i praktiken

Den 26 oktober anordnar Jägmästarnas Förening ett livesänt webinarium om hyggesfritt skogsbruk i praktiken.

Tre föredrag om dess utmaningar och möjligheter med efterföljande diskussion:
? Dan Johansson, Plockhugget AB
?Askia Sandberg, SCA AB
?Johan Sonesson, Skogforsk

Webinariet modereras av Aleksandra Holmlund. Mer information om innehållet kommer snartt.

Webinariet börjar kl 18 och ges via Zoom. Anmälan är fortfarande öppen! (Alla medlemmar har fått inbjudan den 24 september via mail)

Framtidens Skogsakademiker – hur kommer Jägmästarprogrammet se ut i framtiden?

Miniseminarium 18 maj!

Jägmästarprogrammet står inför avgörande förändringar i och med att SLU lägger om sina 5 åriga utbildningar. Det är redan nu, Hösten 2021, som Jägmästarprogrammet blir ett minne blott och ersätts med olika skogliga kandidat- och masterprogram.

  • Vad är tanken med förändringen?
  • Innebär detta att titeln ”Jägmästare” går i graven?
  • Hur ska SLU utbilda studenter för att matcha det ökande behovet av skogsakademiker?
  • Hur ser framtiden ut för Jägmästarnas Förening?

Få svar på dina frågor; Jägmästarnas Förening och SLU bjuder in samtliga JF-medlemmar till ett digitalt miniseminarium den 18 maj kl 18-19. Vi bjuds på föreläsning av SLU-professor Ola Lindroos och Klubbmästare Astrid Bygge följt av en öppen frågestund.

Anmälan sker genom formuläret senast den 18 maj kl 16. En möteslänk kommer att skickas ut till alla anmälda innan seminariet. Seminariet kommer att hållas via Zoom.

Årsmöte den 13 mars 2021

Lördagen den 13 marsär ni välkomna till årets digitala arrangemang.

På grund av rådande pandemiläge hålls årsmötet digitalt via Zoomlänk. Vi uppmanar att man så långt som möjligt kopplar upp sig via länk för att då kunna ta del av möteshandlingar och föreläsning på bästa sätt. Det finns även möjlighet att ringa in till mötet(se nästa sida).

Handlingar till årsmötet hittar du nedan.

Länk och anslutningsuppgifter till årsmötet ska du ha fått i ett utskick från Jörgen Bendz. Saknar du detta ber vi dig skicka ett mail till info@jagmastarnasforening.se.

11.00-11.30 Årsmöte

11.30-12.30 Miniexkursion med David Rönnblom: ”Bränder i skogen”

12:30-12:40 Waffe kåserar

14:40 Orren

12:45 Mötet avslutas

Till årets miniexkursion har vi bjudit in David Rönnblom, Holmen Skog. David är skogsbrandsexpert och berättar om hur man förebygger och hanterar skogsbränder

Handlingar till årsmötet:

Köp en Sångbok – stöd Skogshögskolans studentkårs verksamhet!

Coronapandemin har gått hårt åt festverksamheten på Skogis Kårhus. Klubbmästeriet vid Skogshögskolans studentkår har därför skickat följande hälsning som vi gärna vill vidarebefordra till medlemmarna i JF:

Köp en Sångbok – stöd Skogis verksamhet!

Äntligen är den 12:e upplagan av Skogis sångbok här! Vackert grön och full av både gamla favoriter som nya. Nu har Skogshögskolans Studentkår ett antal böcker tillgängliga för försäljning till alumner via Jägmästarnas Förening. Passa dessutom på att köpa en kavajnål med Skogshögskolans studentkårs emblem!

Följande priser gäller:
Sångbok 350 kr inkl frakt
Kavajnål 100kr inkl frakt
Paketpris! 400 kr för båda

Kavajnål och sångbok till ett bra pris.

Beställning sker via mejl till skogis.sangbocker@gmail.com senast den 1 mars. Böckerna och en pappersfaktura skickas när vi sammanställt alla beställningar (ty vi äro blott studenter)Ange namn, adress, kurs, samt gärna favoritsång och något fint minne från Skogis.

Alla andra bidrag är varmt välkomna! BG 623-0528, märk med ”Bidrag” och vilken kurs ni tillhör!

För 500 kr blir du en Skogisvän och får ditt namn på en tacklista som läggs upp på hemsidan, för 1000 kr blir du en StorSkogis och får ditt namn på en tacklista som sätts upp på en tavla inne på Skogis. Dessutom får man en gratis varmkorv nästa gång man köper en Barrskum!

Varma hälsningar från Skogis
via klubbmästare Astrid Bygge och sånganförande Saga Nord, kurs 19/24

—-
För Corona ska vi testa
Och inte får vi festa
Men kåken ska vi värma
Allt börjar sig närma
Ett spektakel och –
För ekonomin vi bävar
Men så minns vi – det finns ju ekonomiskt starka gamla jägmästarrävar!
Så köp en bok som får dig att minna
Skogiskalas in på småtimma
Le åt tanken på en fest!
För på Skogis kommer det alltid att sjungas mest!

Livesänd lansering av 12:e upplagan av Skogisvisor – med körsång och tal om Skogis visskatt

[OBS. Det finns några exklusiva platser för de som har möjlighet att delta på plats i Umeå. Info nedan]

För att liva upp i novembermörkret bjuder Jägmästarnas Förening tillsammans med Skogshögskolans studentkår in till en livesänd lansering av den 12:e upplagan av Skogisvisor från Skogis Kårhus i Umeå.

Sångboken har funnits sedan 1918 och är alla jägmästares trogna följeslagare, genom såväl utbildning, arbetsliv som fritid. Det har gått 28 år sedan den senaste revisionen av sångboken – så nu var det dags. Vissa visor har skrivits om, andra har fått lämna plats för nya. Men många tidlösa klassiker, som t ex ”Liksom fågeln” och ”Orren” har fortsatt sin givna ställning.

Vad passar inte bättre för en lansering av en ny sångbok än att en kör får framföra delar av innehållet? Därför har vi bjudit in Umeå Studentkör att sjunga några gamla och några nya sånger ur boken.

Dessutom kommer namnkunniga talare att berätta historien bakom några av klassikerna och sångbokskommittén kommer att berätta om tankarna som ledde fram den 12:e upplagan.

Det finns också ett antal exklusiva platser för de som önskar uppleva lanseringen på plats i kårhuset. Mer info och anmälan till eventet på plats sker via mail till patrik.ulvdal@jagmastarnasforening.se. Körframträdandet genomförs enligt riktlinjer från Folkhälsomyndigheten. Och som vanligt gäller det att stanna hemma om man är sjuk, hålla avstånd och ta eget ansvar

Välkomna!

Länk till evenemanget på Facebook där löpande information ges

Länk till den Youtubekanal som kommer att användas för livesändning